I förra veckas inlägg så gick vi igenom vad ett trauma är, vad som kan leda till ett trauma, vad som händer i kroppen och hur vi som närstående kan stötta någon som drabbats av ett trauma. I detta inlägg tänkte jag att vi ska titta lite närmre på hur vi kan stötta oss själva om vi råkat ut för ett trauma. I detta inlägg tar jag i första hand upp erfarenheter av akuta trauman. Många av de saker som jag tar upp i detta inlägg är också hjälpsamt vid andra typer av mer långvariga trauman men då kan vi också behöva jobba mer med att känna tillit till andra människor igen.

I samband med ett akut trauma som innebär starka, svåra känslor så är det viktigt att vi söker stöd hos personer som vi känner oss trygga med. Vi kan behöva påminna oss om att det är naturligt att ha svåra känslor när något traumatiskt inträffat och att de flesta av oss människor kommer att erfara svåra upplevelser och att vi all erfar svåra känslor ibland. Vi behöver också påminna oss om att vi inte kommer att känna på detta sätt jämt. Det kommer att kännas bättre. Det är också vanligt att vi i samband med sådana händelser grubblar över meningen med livet och tvivlar på sådant som vi tidigare tänkt.

Det är nödvändigt att vi sänker kraven på oss själva om vi utsatts för ett trauma. Vi kan inte räkna med att vi ska fungera som vanligt under denna period. Att söka stöd hos andra människor som vi litar på kan lugna vårt system. Oftast börjar vi må bättre efter en period när vi haft möjlighet att bearbeta minnena och känslorna. Med tiden kommer vi att tänka allt mindre ofta på det inträffade. Även om det kan kännas jobbigt att prata med andra om det som har inträffat så är det viktigt att vi pratar med de personer som vi känner oss trygga tillsammans med. Det kan också vara viktigt att prata med andra som var med om samma sak förutsatt att vi var fler i den traumatiska situationen.

En viktig del av bearbetningen är att besöka platsen där den traumatiska händelsen ägde rum. Det gör vi helst tillsammans med en person som vi känner oss trygga med. Om det är svårt att besöka platsen så kan vi visualisera (se framför oss i vårt inre) att vi är på platsen. Medan vi besöker platsen så kan vi ta hjälp av en lugnande andning för att lugna kroppen.

För att att sänka kraven så kan vi behöva berätta för människor vi har i vår närhet och om vi har en chef eller en lärare så är det bra om de har kännedom om vad vi går igenom. Det kan hjälpa personen ifråga att bättre förstå varför vi inte fungerar så som vi vanligen brukar under denna period. Det är också hjälpsamt att försöka vara snäll mot sig själv och förhålla sig gentemot oss själva så som vi skulle ha förhållit oss till en person som vi bryr oss mycket om, om denna person varit med om något liknande som det vi varit med om.

Andningen, kan generellt vara ett sätt att lugna vårt nervsystem. När vi tar djupa, lugna andetag skickar vi signaler till vår inre säkerhetsavdelning att det är lugnt.

En viktig grund är att försöka hålla bra rutiner. Det ger kroppen en grundläggande trygghet. Hålla en fast dygnsrytm. Stiga upp och gå och lägg oss på regelbundna tider. Ät på fasta tider och att vi ser till att komma ut och röra på oss i dagsljus en stund på dagen.

Att skriva ner händelsen och känslor och tankar kopplade till den kan vara en viktig del av bearbetningen. När vi skriver så får vi en liten distans till tankar och känslor och det är hjälpsamt. Även andra kreativa uttrycksformer som att måla eller spela musik kan vara ett bra sätt att bearbeta det som hänt.

Fysisk aktivitet. När vi tränar så aktiveras vårt system och efter aktiviteten så slår ”lugn och ro-systemet” på och vi lär vår kropp att självreglera efter aktiveringen. Dessutom frigörs många välgörande ämnen som påverkar vårt mående. Även lugnare rörelseformer som yoga kan hjälpa oss efter ett trauma och hjälper oss att komma i kontakt med vår kropp. Men kom ihåg att om du är utmattad så bör du hellre ägna dig åt lugn rörelseträning eftersom sådant som snabb löpning kan skicka signaler till vår inre säkerhetsavdelning att här finns det en fara som vi måste springa ifrån.

Vara här och nu. Träna på att vara i den situation som är här och nu. Det här kallas också medveten närvaro. Vi kan försöka aktivera en upptäckande orientering. Här kan vi ta hjälp av våra sinnen och lägga märke till vad vi ser runt omkring oss, vad vi hör, vilka dofter vi kan känna, hur känns det mot huden. Detta hjälper oss att ta oss från ”traumatid” till nutid.

Vi kan söka oss till naturen som kan hjälpa oss att aktivera vårt lugn-och rosystem. Naturen har en lugnande effekt på oss människor och hjälper oss att minska stress.

Om vi har mardrömmar kan vi använda oss av ett närvaroankare. Det kan vara ett objekt som en rund sten som man har på nattygsbordet och tar i sin hand om man vaknar och känner sig desorienterad. Man kan då använda objektet till att förankra sig här och nu.

Om du saknar stöd i ditt närhet eller om du har svårigheter som kvarstår tveka inte att söka hjälp. Det kan handla om mardrömmar, sömnproblem, stress, ångest eller depressionssymtom. Man kan vända sig till sin hälsocentral eller ringa 1177 för att få rådgivning. Det finns också privatpraktiserande psykologer och psykoterapeuter.

Du får gärna dela detta inlägg om du tror att andra har glädje av att läsa det. Enklast delar du inlägget via de knappar som finns längst ner i inlägget. Om du vill läsa fler inlägg från mig så registrera dig för att få dessa via mail!