Genanalyser är ett fantastiskt verktyg när det kommer till att individualisera hälsoinsatser. Kunskap om vår genetik ger oss makt att genom vår livsstil ”tysta” gener som annars i kombination med en ohälsosam livsstil kan skapa ohälsa.

Jag har varit på utbildning i genetisk testning, denna gång relaterat till de viktigaste generna som påverkar vår hälsa, inklusive vår hjärnhälsa. (DNA-Health och DNA-Mind).

Vi människor har både fasta och påverkbara gener. De fasta generna är sådana som vi inte kan ändra på, det kan handla om vilken ögonfärg och benstomme som vi föds med. Vi kan inte heller påverka mutationer i vårt DNA som kan ge oss sjukdomar såsom tidig Alzheimers eller Huntingtons sjukdom. Dessa gener benämns som ”high penetrance gener” vilket betyder att en viss sjukdom med hög sannolikhet kommer att utvecklas oavsett vår livsstil.

Våra påverkbara gener däremot kan vi i hög grad påverka med vår livsstil. Dessa gener benämns som ”Low penetrance gener”. Det betyder att de inte skapar sjukdom av sig själva men att de i kombination med en ogynnsam miljö ger en ökad sårbarhet för att utveckla vissa sjukdomar. Exempel på påverkbara gener är bland andra gener som bildar signalsubstanser i hjärnan, vilka påverkar din förmåga att koncentrera dig och om du känner dig glad, trött eller pigg etc. Det är också påverkbara gener som styr din ämnesomsättning och aktiverar försvar mot infektioner.

Inom genetiken kallar man detta område som beskriver hur gener läses av för epigenetik. Det här handlar om hur vår genetiska bok ska läsas och om viktiga gener stås av eller på beroende på den miljö som omgärdar våra gener. Forskare har kunnat påvisa att att man genom att slå på vissa gener och slå av andra kan påverka utvecklingen av bland annat cancer och alzheimers. Det som har allra störst betydelse för dessa mekanismer är vår livsstil, det vill säga: Den mat vi äter, stress, återhämtning, sömn, motion, och relationer. Även toxiner i vår närmiljö påverkar genernas uttryck.

Den allra största påverkan har vi när vi påverkar våra styrgener, det vill säga gener som styr många andra funktioner i vår kropp. Här är något som heter metylering och de gener som styr viktiga enzymer kopplade till detta området viktiga att förstå och påverka i rätt riktning.

Inom gentestning skiljer man på Nutrigenomics vilket handlar om hur vissa näringsämnen påverkar uttrycket av generna lika för alla människor och Nutrigenetics som handlar om hur vi påverkas olika av samma näringsämne. Jag tänker att detta är viktigt när vi försöker förstå hur forskning kan visa att ett livsmedel är bra att äta för att i nästa studie visa på att samma livsmedel har ogynnsamma effekter. Man utgår då från alla alla människor reagerar på samma sätt vilket är långt ifrån verkligheten.

Många människor kan känna sig rädda för att göra ett gentest då de kanske har uppfattningen att man får reda på att man har genetisk risk för att utveckla svåra sjukdomar utan att kunna göra något åt det.

Att göra ett gentest som mäter våra påverkbara gener är något som kan ge människor makt att påverka sin hälsa framåt och något man verkligen inte behöver vara rädd för. När man har kunskap om vilka ”riskgener” man är bärare av så vet man också på vilket sätt man kan ”tysta” eller slå av dessa gener.

Om vi tar genen APOE4 som ett exempel. Denna gen har en stor påverkan på vår hjärt/kärlhälsa och för risken för att utveckla Alzheimers. Om vi har denna gen från båda våra föräldrar så har vi 40-50% ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar beroende på att denna gen predisponerar för höga total och LDL-kolesterolnivåer och minskad förmåga till avgiftning. Bärare av denna gen är hyperkänsliga för gifter såsom alkohol och rökning. Dessutom är mättat fett skadligt om man har denna gen.

Om man är bärare av denna gen så mår man bäst av att utesluta mättat fett och transfetter och istället välja fettkällor bestående av enkelomättade fetter såsom exempelvis avokado och olivolja. Man har även stor nytta av ett ökat intag av omega-3 fetter för att förbättra kolesterolnivåerna. Det är även skyddande att vara normalviktig. En person som bär på APOE4 genen gör bäst i att undvika alkohol och att inte röka. Ett stort intag av grönsaker i många olika färger är också skyddande då det minskar den oxidativa stressen. Daglig motion har även visat sig kunna minska risken för demens hos kvinnor bärare av APOE4 bärare med 90%.

Man kan säga att personer som har denna genvariant är hypersensitiva för miljöfaktorer på gott och ont. Man svarar alltså starkt på livsstilsförändringar. Om man har en livsstil som består av för mycket stillasittande, felaktigt fettintag, övervikt och intag av toxiner så som alkohol så har man en ökad risk att slå på denna gen. Om man däremot har en livsstil med tillräcklig motion, rätt fettintag och inte utsätter sig för onödiga toxiner så svarar man även väldigt bra på detta livsstil och ”tystar” på så vis genen.

I DNA-Mind finns just APOE4 med som en av riskgenerna för att utveckla kognitivt degenerativa sjukdomar såsom alzheimers. Andra viktiga gener kopplade till just detta område för kognitivt degenerativa sjukdomar är olika gener kopplade till inflammation: Det är alltså viktigt att ha en antiinflammatorisk livsstil. Vilket jag skrivit om i ett tidigare inlägg. det är även skyddande med ett högt intag av högkvalitativa omega-3 fettsyror, curcumin, ingefära samt fytonäringsrika livsmedel såsom hallon, björnbär och blåbär.

Generna som tillsammans med fel livsstil skapar låg-gradig inflammation är också med och påverkar området Mood-disorders såsom depression, biporläritet, ångest och PTSD. Här är även generna som styr vår metylering viktiga exempelvis MTHFR. Vidare undersöker man inom detta område gener som styr vår cellsignalering och vår respons på stress. Här tittar man även på gener som påverkar förmågan till bildning av BDNF (Brain derived neurotrophic factor) samt gener som styr serotoninreceptorerna.

En annan viktig gen är COMT-genen. Denna gen har bland annat att göra med hur vår kropp hanterar dopamin. Om man har minskad aktivitet i detta enzym som styr nedbrytning av viktiga neurotransmittorer så har man en ökad risk att utveckla ångestrelaterad ohälsa. Genetiska varianter av enzymet kommer att påverka tillgången på dopamin och noradrenalin. Tillgången på exempelvis dopamin påverkar beteende och kognition, belöning och välmående, uppmärksamhet och lärande, impulskontroll och vårt humör i stort. Vi kan med hjälp av kosten påverka detta enzym beroende på om vi har ett underskott eller överskott av det. Effektiv stresshantering har också stor betydelse.

Detta med genetik och epigenetik är förståss ett väldigt stort område. Vi kan se att när det gäller många av våra funktioner så är det ett resultatet av samspelet mellan arv och miljö. När det gäller våra påverkbara gener så är miljön det som påverkar absolut mest. Därför behöver vi inte vara rädda för gentestning då denna typ av testning ger oss makt att kunna styra vår hälsa åt rätt håll. Jag har i min praktik sett att kunskap om den egna genetiken starkt ökar motivationen för att göra viktiga livsstilsförändringar.