Övervikten ökar snabbt i Sverige. För första gången i världshistorien så är det fler människor som dör av fetma än av svält. Fetman är bland annat associerad med stress, för lite sömn, brist på rörelse och en dålig kost. En undersökning av knappt en halv miljon svenskars BMI visar att sedan 1995 har fetma ökat med 86 % och svår fetma med 158 %. Siffrorna bygger på mätt vikt och längd inom företagshälsovården. Enligt studien så har det skett en ökning av andelen överviktiga i befolkningen från 44 % till 54 % av befolkningen. Det finns dock könsskillnader, 64 % av männen har fetma eller överviktig, siffran för kvinnor är 44 %. Vi vet idag att övervikt är associerad med en låggradig kronisk inflammation som i sin tur har samband med många olika typer av ohälsa såsom diabetes, hjärt-kärlproblem och psykisk ohälsa.

Det är viktigt att vi är medvetna om att vi kan vara överviktiga och fortfarande ha en bra metabol hälsa om vi äter en hälsosam kost och rör oss regelbundet. Vi kan också ha en ohälsosam inre förfettning runt våra organ även om vi är smala. Jag önskar att alla ska känna sig bekväma i sina kroppar oavsett utseende och storlek och jag är helt emot att lägga skuld på människor för att de är överviktiga. Jag har en stark känsla för att vi alla ska känna att vi duger som vi är och jag har samtidigt en stor passion för att sprida kunskap och inspiration för att förbättra folkhälsan och livsglädjen. Vi vet idag att fetma ökar risken för en mängd olika sjukdomar och det är därför det är viktigt att vi kan förebygga fetma och stötta dem som önskar att hitta en ny hälsosam vikt.

Övervikt är starkt kopplat till våra hormoner. Insulin är det hormon som påverkar fettinlagringen runt våra organ mest. Våra hormoner påverkar vår fettvävnad. Några övriga hormoner som är kopplade till fetma är leptin och ghrelin. Ghrelin signalerar hunger och om vi har en uppreglering av detta hormon så ökar vår hunger. Leptin har som funktion att signalera mättnad och om vi har minskad produktion av leptin så får vi en minskad signal om mättnad.

Dessa hormoner är i sin tur relaterade till stress och till sömn. Långvarig stress ökar blodsockret, vilket ger ett ökat behov av insulinproduktion som i sin tur ger en ökad fettinlagring framförallt runt midjan. Kronisk stress gör även att matsmältningssystemet blir nedaktiverat under långa perioder vilket gör att vi kan få problem med magen.

En återkommande nattsömn på mindre än sju, åtta timmar ökar risken för att vi ska gå upp i vikt. I en studie så fick de fullt friska deltagarna inte sova mer än fyra timmar per natt under sex nätter. I slutet av veckan var dessa personer 40 procent sämre på att absorbera en standarddos glukos jämfört med när de var fullt utvilade. De utvecklade problem med att reglera sitt blodsocker på ett sätt som vi kan jämföra med prediabetes.

När vi sover dåligt så dras vår ämnesomsättning – vår metabolism ner – för att hushålla med resurserna. Vår kortisolnivå ökar vilket ökar vår aptit. Kombinationen av att vår metabolism minskar och aptiten ökar gör att vi lätt går upp i vikt. När vi sovit dåligt blir vi även mer sugna på snabba kolhydrater. I en studie såg man att personer som sovit för lite i genomsnitt åt 300 kalorier mer per dag än personer som sovit tillräckligt. På ett år motsvarar det en viktuppgång på cirka 4,5 till 6,6 kilo.

Det är också viktig när på dygnet som vi intar våra kalorier. När vi går mot kväll och melatoninproduktionen (vårt sömnhormon) ökar så minskar vår ämnesomsättning. Att låta kroppen vila från mat under kväll och natt är viktigt eftersom vår ämnesomsättning då inte kan ta hand om mat på ett bra sätt. Det är också bra om vi kan vänta med vårt första mål mat ungefär en timme då det tar ett tag för vår metabolism att komma igång på morgonen.

Att låta kroppen vila från mat mellan 12-16 timmar över natten är väldigt gynnsamt för vår metabolism. Personer som inte ska ägna sig åt tidsbegränsat ätande är personer med typ-1 diabetes, personer med en historia av ätstörningar, gravida eller personer som försöker bli gravida, personer som ammar, personer med hyperglykemi, problem med binjurarna eller personer som är underviktiga.

Fettförbränning kan bara ske när blodsockret och insulinet är lågt. Så det sker mellan måltiderna (om vi inte småäter mellan måltiderna) och över natten. Ett minimum på 12 timmars fasta över natten är gynnsamt för att fettförbränningen ska sätta igång på ett effektivt sätt.

Vår fettvävnad kan även vara olika tät. Vi människor har antingen många små fettceller eller få stora. I detta sammanhang är få och stora fettceller relaterade till en ökad risk för att utveckla diabetes och för att utveckla förhöjda blodfetter och förhöjt blodtryck.

Exakt vad som bidrar till vilken typ av fettvävnad som vi utvecklar är inte helt klarlagt men det ser ut som om inflammatoriska signalämnen har en viktig del i regleringen av fettcellernas storlek. De stora fettcellerna utsöndrar mer slaggprodukter som är skadliga för oss. De stora fettcellerna är i sin tur mer inflammatoriska än de små.

När vi utsätter oss för kyla såsom exempelvis om vi badar kallt eller tillbringar mycket tid utomhus på vintern eller sover i ett svalare sovrum så utvecklar vi något som kallas brunt fett, vilket är ett bra fett som inte är inflammatoriskt. Det är på så vis viktigare att ha rätt typ av fett än vilken mängd av fett som vi har.

Idag är detta med fettcellernas storlek inget som man testar på en vårdcentral. Ett bra mått kan dock vara att mäta midjemåttet. Allra helst ska kvinnor ligga under 80 cm och män under 94 cm. Ett midjemått över 100 cm innebär ofta att man har fler stora fettceller och en ökad risk för ohälsa.

Fetma är kopplat till både arv och miljö. Vår genetik kan vi inte påverka men vi kan ändra den miljö som vi omger våra gener med. Miljön består ju av de livsstilsval som vi gör såsom vilken mat vi äter, hur mycket vi rör på oss men också av grad av stress och sömn. Vår mag-och tarmhälsa är en viktig bro mellan yttre och inre miljö.

En nedsatt tarmhälsa i form av barriärskada på tarmslemhinnan har samband med överkänslighetsreaktioner till olika livsmedel. Dessa överkänslighetsreaktioner bidrar i sin tur till kronisk låggradig inflammation som påverkar fettvävnaden.

Några viktiga faktorer för att minska den skadliga fettvävnaden är att äta en näringsrik kost lagad från grunden. En kost med liten del snabba kolhydrater såsom vitt mjöl och socker. Mängden kolhydrater som vi kan hantera är individuellt och vi kan laborera med det för att hitta just den mängd kolhydrater som vi mår bäst av. Denna typ av kost håller vårt blodsocker stabilt vilket är avgörande för vår metabola hälsa.

Att dra ner på kalorier är inte ett framgångsrikt sätt att reglera sin vikt om våra insulinnivåer är höga till följd av ett för högt blodsocker. Att göra våra celler mer insulinkänsliga kan vi göra genom att exempelvis träna och fasta.

Övervikt är som jag tidigare tog upp även kopplat till stress. En ny studie visar på kopplingen mellan kumulativ, det vill säga en sammanlagd mängd psykosociala stressfaktorer och risken för fetma. Man undersökte i studien sådant som belastning under barndomen, akuta livshändelser, ekonomiska belastningar och relations-stress. Samtliga psykosociala stressorer var förknippade med en ökad risk för fetma och i ännu högre grad om man hade en kombination av belastningar. Det här är en viktig faktor när vi ska förstå varför övervikt är vanligare i socioekonomiskt utsatta områden. Att hantera olika svåra känslor med mat är också vanligt och jag får återkomma till detta ämne vid något annat tillfälle.

Att minska stress och öka återhämtning är avgörande för viktnedgång och att sova tillräckligt mycket. Vidare är vi hjälpta av att utesluta födoämnen som vi är överkänsliga emot och att på andra sätt stötta vår mag-tarmhälsa. Annat som är hjälpsamt är att vi rör på oss tillräckligt och att öka mängden brunt fett genom att oftare exponera oss för kyla.

Vi lever i ett samhälle där det som är mest lättillgängligt är snabbmat och socker och vi lever idag allt mer stillasittande. Snabbmaten har ett lågt näringsinnehåll och ett högt kaloriinnehåll. Denna typ av mat triggar vårt belöningssystem som gör att vi lätt söker oss till denna typ av mat igen och igen. Så att på samhällsnivå hjälpa till att göra miljön mer gynnsam vore en hjälp för oss alla att göra bättre val.