Depression är starkt kopplat till att vi inte får våra grundläggande behov som människor tillgodosedda. Det kan handla om behov av trygghet, kontakt eller att vi känner oss uppskattade för den vi är. Många av de som drabbas av depression har varit med om svåra livshändelser såsom exempelvis trauman eller förluster av olika slag.

Över en miljon svenskar äter idag antidepressiva läkemedel till följd av depression. Psykiatrin har haft stort fokus på att försöka ändra den biokemiska balansen hos de som drabbats. Antidepressiv medicin kan vara ett bra komplement om det fungerar men det kan aldrig vara det enda vi erbjuder en människa som drabbats av depression. Vi kan inte enbart ge människor antidepressiv medicinering om det som de lider brist på är sådant som relationer och goda sammanhang.

Den psykiska smärta som vi känner när vi är deprimerade kan innehålla ett viktigt budskap som vi behöver lyssna på, den kan signalera att något är fel och att vi har andra behov för att må bra.

Journalisten Johann Hari började äta antidepressiv medicin redan i tonåren och ökade doserna under många år utan att egentligen må bättre. Han gav sig ut på en resa för att träffa världens mest framstående forskare och samhällsvetare och för att intervjua personer som tidigare varit deprimerade för att ta reda på vad som hade varit till hjälp.

Detta treåriga projekt resulterade i boken: ”Depression – Det är inte bara du – Diagnos på ett omänskligt samhälle”. De slutsatser som han bland annat tar upp är att vi människor blir deprimerade när vi drabbas av svåra förluster och att depression kan vara ett slags sorg över att våra liv inte är så som de borde vara.

Vi vet idag att stressande livshändelser ger en betydligt ökad risk att hamna i depression. Det som är stressande för oss människor kan vara väldigt många olika saker såsom exempelvis att vi varit med om fysiska eller psykiska trauman, en för hög arbetsbelastning, brist på kontroll, för lite återhämtning, ofrivillig ensamhet, arbetslöshet, ständig oro för ekonomin, oro och omsorg om anhöriga som är långvarigt sjuka, egen sjukdom eller brist på goda sammanhang att ingå i.

Kombinationen av långvarig stress och avsaknad av stöd är det som sätter oss i allra störst risk för att utveckla depression. En studie visade på att risken för att utveckla depression vid en negativ händelse i livet var 75 procent om man saknade vänner och inte hade en stödjande partner. För varje nära vän en person hade minskade risken att hamna i depression markant.

Vi behöver goda relationer för att må bra. Att leva i en kärlekslös relation eller i en relation som består av hög grad av kritik eller kränkningar är istället förknippad med ökad risk för depression. I dag då Coronaviruset sprider sig och många behöver isolera sig står vi inför nya utmaningar. Om vi får färre goda sammanhang att ingå i och mindre social kontakt och även mindre fysisk kontakt samtidigt som vi utsätts för mer stress och rädsla så innebär även det ett hot mot folkhälsan och en ökad risk för att utveckla såväl fysisk som psykisk ohälsa.

Några av de saker vi människor behöver för att minska risken för depression, förutom de livsstilsfaktorer vi tagit upp i tidigare inlägg i denna serie om depression är:

• Ett meningsfullt arbete
• Kontakt med andra människor
• Ett liv i linje med genuina livsvärden
• Bearbetning av trauman
• Känna oss värdesatta och respekterade
• Kontakt med naturen
• Att ingå i meningsfulla sammanhang
• En känsla av att vi bidrar till något större än oss själva

Hur ser det ut i ditt liv? Finns det viktiga saker som fattas och kan du i så fall ta små steg i rätt riktning för att få dina mänskliga behov tillgodosedda? Nästkommande blogginlägg kommer att handla om hur vi kan ta hand om oss själva och stötta nära och kära under den utmanande situation som vi nu står inför.