Har du hört talas om vårt mikrobiom, som beskrivs som vår andra hjärna? Idag börjar vi förstå att våra tarmbakterier tillsammans med maten som vi äter påverkar vår mentala hälsa. Forskning visar ett direkt samband mellan tarmflorans tillstånd och depression och annan psykisk ohälsa.

Våra tarmbakterier väger ca 1,4 kg, det vill säga ungefär lika mycket som vår hjärna. Hjärnan och tarmarna hänger ihop och har en intensiv kommunikation hela tiden. Den mesta informationen går från våra tarmar upp till hjärnan men informationen går åt båda håll. Man kan beskriva det som att mikrobiomet är ”chefsrådgivare” till hjärnan.

Du kanske har hört uttrycken att ”gå på magkänslan” eller att man har ”fjärilar i magen” när man är nervös. Dessa uttryck har sin grund i att det finns ett nära samspel mellan vår hjärna och vår mage. Hur kommunicerar då vår mage och hjärna med varandra?

Det sker kommunikation via många olika vägar bland annat via mag-tarm-kanalens egna nervsystem. I det nervsystem som omger tarmarna finns mer än 500 miljoner nervceller. Dessa nervceller läser av vad våra tarmbakterier rapporterar, om exempelvis hur mycket vi har av olika mineraler och vitaminer. Rapporterna skickas via flera parallella vägar upp till hjärnan: Vagusnerven är något av ett direktkopplat snabbspår mellan tarmen och hjärnan.

Signaler skickas också med immunförsvaret, tarmbakterierna är också en del av vårt immunförsvar. Våra bakterier har ständigt spaning på om det kommer några objudna gäster som jästsvampar, parasiter och sjukdomsalstrande bakterier, och kan på eget bevåg kasta ut de objudna gästerna.

Hormonsystemet skickar också signaler via vagusnerven. Våra hormoner tillverkas upp till 95 % av eller i samverkan med tarmbakterier. Våra hormoner reglerar exempelvis sådant som lycka och stress. Signaler skickas även med vårt lymfatiska system som när det når hjärnan kallas det glymfatiska systemet, och är en viktig del i hjärnans välmående.

Idag saknar många denna nya kunskap om hur mat, tarmbakterier och psykisk hälsa hänger ihop och det är inte så konstigt med tanke på att det är ett nytt forskningsområde och mycket forskning om ”Gut-Microbiota-Brain-Axis Connection” kommit de senaste åren. Tyvärr är det så att många läkare och andra inom vården inte hinner läsa in sig på den senaste forskningen på grund av att de är så överarbetade. Dessutom är vårdpersonal såsom läkare och psykologer inte skolade i att lägga någon vikt på samband mellan kost och psykisk och fysisk hälsa.

Läkarna läser bara ett fåtal timmar näringslära och jag kan inte minnas att jag på psykologprogrammet fick lära mig något om matens koppling till psykisk hälsa. Nu var det rätt många år sedan jag läste till psykolog och detta kunskapsområde har exploderat de senaste åren. Så vitt jag vet så har ännu inte läkar- och psykologprogrammen hängt med i denna utveckling.

Vi vet idag att det är viktigt att minska inflammation för att få depression under kontroll. Inflammation blockerar viktiga receptorer för serotonin i hjärnan. Inflammation blockerar även förmågan att framställa serotonin från tryptofan. Så en antiinflammatorisk livsstil är viktigt för att minska inflammationen i kroppen. Här är kosten otroligt viktig men även stress, sömn och rörelse mm är med och påverkar.

Det vi kan göra för att balansera upp vår tarmflora kommer också att vara bra för vår hjärna.

Vi vet att träning ökar BDNF (Brain Derived Neurotrophic Factor). BDNF är delaktigt i skapandet av nya nervceller. Du kanske har hört talas om ”Träning på recept”. Vi vet idag att rörelse är av stor vikt för att minska inflammatoriska processer i kroppen och vet också att det hjälper oss att skapa nya hjärnceller. Sömn och speciellt djupsömn gör också att BDNF utsöndras. Vilket även meditation gör. Stress däremot minskar BDNF. Vid utmattningsdepression så finns det ofta en stor påverkan på hjärnans fungerande.

Vi vet även att både psykoemotionella och fysiska trauman påverkar vårt mikrobiom. Trauman av olika slag är kopplade till ökad förekomst av fibromyalgi och autoimmuna sjukdomar. Vi vet även att en upplevelse av tillhörighet är skyddande och att en upplevelse av kontaktlöshet ger ett inflammatoriskt genuttryck. Även upplevelser av skam triggar inflammation.

Därför kan vi också förstå mekanismerna för hur olika psykologiska metoder fungerar och påverkar hela systemet. Att bearbeta trauman och jobba med upplevt skam påverkar såväl den psykiska som den fysiska hälsan. Att jobba med beteendeaktivering vid depression, det vill säga att aktivera sig är viktigt för att minska depressionen. Att främja gemenskap och sociala sammanhang är också oerhört viktigt. Vi kan jobba från många olika håll och påverka vår hälsa systemiskt. Alla bidrag är viktiga och ju fler saker vi gör rätt desto bättre blir utfallet.

Jag hoppas att du fått med dig lite nya tankar om hur viktig den mat vi äter är och hur beroende vi är av våra fantastiska tarmbakterier för vår psykiska hälsa.