Då har precis många av de restriktioner som vi levt med under en längre tid upphävts. Publiktaken till olika kultur och idrottsevenemang har tagits bort och de olika arenorna fylls med förväntansfulla människor. Välgörande för oss människor att få uppleva saker tillsammans igen. Jag såg bilder på hur studenter från Uppsala köade från tidiga morgon för biljetter till Studentnationernas festligheter. För min egen del så innebar restriktionslättnaden att min man som är gästforskare på UCL har rest till London för första gången sedan pandemin startade.

Hur påverkas våra beteenden?

Om/hur detta att vi nu öppnar upp påverkar smittspridningen har vi kanske inte riktigt någon aning om. Även om vi såklart håller tummarna för att smittspridningen inte tar fart. Det jag funderar över i detta inlägg är i första hand inte sådant som smittspridning och vaccinationsgrad utan mer hur våra beteenden kommer att ändras nu.

Kommer vi att kramas igen?

Kommer vi att fortsätta tvätta våra händer med samma noggrannhet? Kommer vi att börja ta i hand igen? Kommer vi att kramas? Jag personligen hoppas det även om jag vet att det finns en del som tycker att det varit skönt att slippa. Kanske kommer vi att vara mer lyhörda för hur den andra vill ha det med hälsningen. Pandemin lockade fram både högt och lågt hos oss människor. Ensamhet och vad den gör med oss människor kom upp i vårt medvetande. Hur blir det nu? Kommer vi att fortsätta att måna om de personer som är ensamma och ofrivilligt isolerade? Kommer vi att fortsätta att vara hjälpsamma mot våra medmänniskor?

Är hemmakontoren här för att stanna?

Många är de som sett sina hem förvandlats till kontor under pandemin. Ett fenomen som för vissa varit välkommet och för andra inneburit en ökad stress och belastning på flera olika plan. Kommer de som arbetat hemma att fortsätta att arbeta hemma i viss utsträckning? I så fall får vi då det bästa av båda världar eller hur blir det i långa loppet? Kommer vi att åka på konferenser och utbildningar igen eller har vi vant oss med att ta del av sådant online? Här finns det ju verkligen många fördelar med de olika varianterna. Det är ju härligt att träffas och möta varandra i verkligheten. Samtidigt som vi kan spara både pengar, tid och energi på att delta hemifrån.

Kommer vi att resa igen?

Kommer vi att börja göra privata resor igen? På samma sätt som tidigare? Eller kommer vi att välja mer noga när, hur och till vad vi väljer att resa? Tänka mer kvalitet än kvantitet? Resor för ju oss ju närmare personer som vi har långt ifrån. Resor skapar nya relationer. Resor lär oss om andra kulturer och vi utvecklas och har lättare att känna den välgörande känslan av förundran när vi reser. Samtidigt har pandemin inneburit att vi blivit mer slutna mellan länderna. Känslan av ”vi” och ”dom” har ökat. Och så har vi ju det här med klimatet också.

Hur blir vi mer klimatsmarta online?

Denna vecka deltog jag i digitalakademins utbildning i hur vi kan bli mer klimatsmarta online. Jag hade i ärlighetens namn inte reflekterat så mycket om detta med att vårt varande på internet släpper ut koldioxid. Visste du till exempel att om varje vuxen brittisk medborgare skrev ett mail mindre varje dag så motsvarar det hela 81153 flygningar mellan London och Madrid vad gäller koldioxidutsläpp? Eller visste du att om Internet hade varit ett land så hade det varit världens 5.e land vad gäller koldioxidutsläpp. (Källa www.ovoenergy.com). Eftersom de allra flesta av oss befinner oss online så kan det vara bra att stanna upp och fundera hur vi blir mer klimatsmarta online. Om du är intresserad av hur du kan bli mer klimatsmart online så kolla in digitalakademins video ”Optimera din WordPress och bli en miljöhjälte på köpet!”

Vad längtar du efter?

Ja, detta inlägg innehåll betydligt fler frågor än svar…Hur tror du att det kommer att bli nu när restriktionerna upphör? Vad har varit bra under pandemin som vi gärna kan fortsätta med vad gäller våra beteenden? Vad har varit mindre bra? Vad längtar du efter att göra nu när restriktionerna lättar? Jag vet i alla fall en sak för egen del, jag kommer att njuta lite extra av egentid den närmaste tiden, jag har nämligen inte varit själv hemma en enda gång på ett och ett halvt år! (Ja, jag vet att det är ett lyxproblem om man jämför med alla som varit ofrivilligt isolerade i sin ensamhet). Jag ser också fram emot att få kramas igen, åtminstone med dem som jag vill och med dem som så önskar!

Kram på er!