Det pågår nu intensiv forskning kring kopplingen mellan depression och inflammation. Bara det senaste året har drygt 40 studier om denna koppling publicerats om man tittar på databasen Pubmed som samlar medicinsk forskning.

I en stor studie tittade man på förekomst av höjda inflammationsmarkörer mätt med hs-CRP (högkänsligt C-reaktivt protein) hos en stor grupp patienter med diagnostiserad depression. Hs-CRP mäter den kroniska låggradiga inflammationen och kan visa på att en inflammationsprocess pågår. Jag har ännu inte hört att hälsocentraler tar detta test. Däremot är det något som man mäter på funktionsmedicinska mottagningar och inom olika forskningsprojekt. En fjärdedel av deltagarna i ovanstående studie hade förhöjda inflammationsmarkörer >3 mg/L och om man inkluderade de med låga förhöjningar > 1 mg/L så visade studien på att närmare 60 procent av de deprimerade hade förhöjda inflammationsmarkörer.

Kronisk inflammation kallas ofta för låggradig eller tyst inflammation då den är svårare att upptäcka än den akuta inflammationen och kan pågå i kroppen i flera år innan den ger sig till känna i form av sjukdom.

Edward Bullmore som är professor i psykiatri och neurovetenskap vid University of Cambridge har skrivit boken ”Den inflammerade hjärnan”. I boken presenterar han hur kropp och själ hänger ihop och att denna länk går via immunsystemet.

I Sverige pågår också forskning inom detta. Sophie Erhardt som är professor i experimentell psykiatri leder forskningsprojekt om låggradig inflammation och depression på Karolinska. Man kallar detta för ”cytokinspåret” när det handlar om depression. Cytokiner kan enkelt beskrivas som inflammatoriska budbärare.

Tidigare trodde man att hjärnan låg väl skyddad innanför den så kallade blod-hjärnbarriären. Idag vet vi att inflammatoriska cytokiner kan binda till receptorer i blod-hjärnbarriären och aktivera något som kallas mikrogliaceller som är en del av hjärnans immunförsvar. På detta sätt kan inflammatoriska processer i kroppen aktivera inflammatoriska processer i hjärnan.

I en annan studie från Kings College i London har man sett att personer som inte svarar på antidepressiv medicinering har förhöjda inflammatoriska markörer i blodet. Förhoppningsvis kommer man i framtiden att kunna göra bättre bedömningar av vilka personer som har nytta av olika behandlingar. Inom gentestning kan man idag även se vilka mediciner som olika personer genetiskt har bäst hjälp av så vår behandling kommer i framtiden att bli mer skräddarsydd och individualiserad.

Många som forskar om inflammation och depression söker svaren i nya anti-inflammatoriska läkemedel. Oavsett detta så behöver man se över andra faktorer som i forskning visat sig vara associerat med förhöjda nivåer av cytokiner såsom exempelvis en bristande mag-tarmhälsa, dålig kost, brist på fysisk aktivitet, sömnbrist, stress och ofrivillig ensamhet. Då kan man också se att livsstilsförändringar och psykologisk behandling kan sänka det inflammatoriska pådraget i kroppen.