Många människor lider idag av depression. Det är en av de vanligaste orsakerna till att vi söker kontakt med sjukvården. Jag kommer att i ett antal olika blogginlägg att beröra kopplingen mellan depression och vår livsstil. Vi kommer också att ta upp vikten av närande relationer och av att ingå i olika sammanhang samt vikten av upplevd mening. Allt detta som jag tar upp är hjälpsamt för var och en av oss oavsett om vi är deprimerade eller inte. Även om vi har någon annan typ av ohälsa så är det jag kommer att ta upp att hjälpsamt.

Vad innebär då depression? Att då och då känna sig ledsen över något som vi är besvikna på eller sorg när en vän flyttar är en naturlig del av allas våra liv och påverkar oftast inte vårt fungerande nämnvärt. Klinisk depression är något helt annat och det kan starkt påverka vårt fungerande. Det påverkar ofta vår energinivå, vår sömn, vårt fokus, vårt minne, vårt sociala liv, vår sexlust och vår förmåga att kunna känna glädje och nyfikenhet. Klinisk depression är enligt WHO vårt i särklass vanligaste funktionsnedsättande tillstånd.

Många gånger har omgivningen svårt att förstå vad som pågår med en person som är deprimerad. Det är lättare att förstå och visa omsorg för någon som är fysiskt sjuk än någon som är deprimerad och drar sig undan. Många som går igenom en svår depression kan få tankar på att inte vilja leva längre – så hopplös kan situationen upplevas.

Jag har under mina många år som kliniskt verksam psykolog mött många människor med depression och jag vill verkligen förmedla att det finns hjälp att få och att det går att ta sig ur en depression! Min långa erfarenhet har gjort att jag samlat på mig mycket erfarenhet om detta med depressionsbehandling och jag brukar berätta för mina deprimerade patienter att jag så många gånger sett depression klinga av och att personens tankar, känslor och beteenden då kommer att vara helt annorlunda. En person som när den är deprimerad tänker att andra skulle ha det bättre utan denne kan inte förstå att den tänkte och kände så när den kommit ut ur depressionen. Därför får man som medmänniska vara något av ett ställföreträdande hopp för den person som på grund av sin depression tappat sitt hopp.

Vad är det då som bidrar till att en person blir deprimerad? En viktig faktor är när vår stressrespons varit påslagen allt för lång tid. Stress kan vara så många olika saker: Några exempel på långvarig stress kan vara att vi kan har förlorat en viktig relation, eller så lever vi i en relation som inte är närande och som inte bygger på ömsesidig respekt. Vi kan ha blivit av med vårt jobb, gått i pension och känna att vi saknar sammanhang och mening. Alla stora förändringar i livet oavsett om de är saker vi önskar såsom exempelvis att gifta sig eller att få barn kan många gånger innebära en stress. Vår kropp kan även vara stressad av att vi har en pågående inflammatorisk process i vår kropp beroende på att vi exempelvis äter mat som vi inte tål eller har en dysbios (obalanserad tarmflora).

Vår stressrespons är skapad för att kunna slås på vid akut fara. Vi är helt beroende av vår stressrespons för att överleva. Att kunna uppfatta hot och hantera det aktuella hotet är centralt för vår överlevnad. Du kanske har hört talas om våra fight-, flight- och freeze-responser?

Vi människor är så fantastiskt konstruerade att vi mobiliserar olika sätt att hantera ett hot beroende på hur vi värderar det aktuella hotet. Om vi bedömer att vi kan försvara oss mot det som ”anfaller” så får vi ett ökat blodflöde ut i våra armar för att vi ska kunna slåss (fight). Om vi bedömer att vi gör bäst i att fly så får vi mer blodtillförsel till benen så att vi ska kunna springa så fort som möjligt (flight). Om vi bedömer att vi varken kan slåss eller springa ifrån hotet får vi en så kallad ”spela död”-respons där vi hamnar i ett passivt tillstånd där vi stänger ner många av våra system för att det i denna situation är det bästa vi kan göra för vår överlevnad (freeze). Vid sådana här så kallade akuta stressreaktioner så är vårt stressystem fantastiskt och hjälper oss att överleva. Detta system är anpassat efter att hantera just akuta hot och sedan slås av, men idag lever vi i en miljö som kan innebära ständigt påslagna stress-system.

Långvarig stress kan vara sådant som ensamhet, mobbing, långvariga konflikter, dåliga relationer, ohjälpsamma tankar som stressar oss, otillräcklig återhämtning, otillräckligt med rörelse, brist på dagsljus, skräpmat, för mycket alkohol, koffein eller socker eller en överdos av sociala medier och skärmtid.

Idag lever vi sådana liv som gör att vår stressrespons är påslagen under lång tid. Vi utsetts för mycket mer stress och våra naturliga sätt att slå av stressresponsen är många gånger satta ur spel. Naturliga sätt att slå av stressresponsen kan vara naturlig rörelse, vila och återhämtning, god sömn, näringsrik oprocessad mat, solexponering, en god dygnsrytm och nära relationer. Våra moderna liv med en dålig balans mellan stress och återhämtning bidrar till en kroniskt påslagen stressrespons.

Klinisk depression är mycket mer ovanligt hos de folkstammar som lever mer som vi ursprungligen levde. Så fort som vår västerländska livsstil anammas av en grupp som tidigare levt mer ursprungligt så kommer våra livsstilssjukdomar, där depression är en av de vanligaste.

Vi är idag fortfarande bättre genetiskt anpassade för det liv som våra förfäder levde, exempelvis för rörelse, en kost bestående av hela råvaror och för att tillhöra en grupp människor. Genetiska förändringar tar mycket lång tid och vi är inte anpassade till de stora förändringarna som har skett. Vi är inte skapade för ett stillasittande liv inomhus med mycket eller att konsumera hög grad av processad mat.

SSRI-preparat kan hjälpa många men så många som 50 % får inte någon effekt av antidepressiva läkemedel. Vi är genetiskt olika och omsätter läkemedel olika. Om du äter SSRI och inte upplever dig hjälpt av det så måste en utsättning ske på ett korrekt sätt i samarbete med din läkare. Tillhör du de som blir hjälpt av SSRI så fortsätt med din medicinering och glöm samtidigt inte bort att se om det finns annat som du genuint lider brist på, som till exempel närande relationer och sociala sammanhang. Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa många om man inkluderar viktiga livsstilsförändringar. Funktionsmedicin har bra verktyg för att minska stress både i form av livsstilsförändringar och för att jobba med fysiska processer som kan bidra till stress så som exempelvis inflammatoriska processer.

Vad är då en antiinflammatorisk livsstil? Sammanfattningsvis så kan man säga att det handlar om att sätta sin kropp i rörelse, stötta sin cirkadiska rytm/dygnsrytm, äta en kost som stärker hjärnan och minskar inflammation, odla goda relationer och söka mänsklig kontakt, öka sin hälsosamma sömn och hitta strategier för att hantera tankar som inte är hjälpsamma. Det är också viktigt för oss människor att hitta mening i våra liv. Vi kommer att titta närmare på var och en av dessa områden i kommande inlägg. Alla dessa områden hänger ihop och påverkar varandra och vi behöver många gånger göra många olika små förändringar för att vända en ohälsa till hälsa. Det är viktigare att göra små förändringar inom alla områden än att göra en stor förändring inom bara något område. Det handlar om balans och vi måste stötta upp goda vanor inom alla dessa områden. Men du behöver inte känna dig överväldigad av allt som behöver jobbas med, vi utforskar ett område i taget och tar små steg i rätt riktning!