Stress påverkar varje område av våra liv. Stress påverkar vår fysiska och psykiska hälsa, vår upplevda livskvalité, vår sömn, våra relationer och hur bra våra hjärnor fungerar och hur bra vi blir på att utföra vårt arbete.

Jag ska i följande inlägg ta upp några av de saker som kan vara viktiga att förstå när vi pratar om stress. Detta är dock ett jättestort ämne och jag kommer bara översiktligt att beröra några viktiga aspekter. Jag kommer i min blogg att återkomma många gånger till detta med stress och belysa det från många olika infallsvinklar då det är så avgörande vid både fysisk och psykisk ohälsa. Ni får betrakta detta som något av en introduktion och översikt.

Det är viktigt att förstå att kortvarig stress är viktigt för vår överlevnad och att långvarig stress kan få mycket negativa konsekvenser för vår hälsa på lång sikt. När vi under för lång tid utsätts för stress bidrar det till övervikt, typ-2 diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärl sjukdomar, stroke, Alzheimers, autoimmuna sjukdomar, sömnproblem, utmattningsdepression, ångest och depression.

Vi tänker nog många gånger att stress handlar om att vi har för mycket att göra och att vi har tidsbrist men vi måste vidga vår syn på stress. Stress är inte enbart upplevd stress på grund av yttre och inre stressorer. Stress kan också vara att äta en skräpmat som innehåller otillräckligt med näring. Stress kan vara att leva ett alltför stillasittande liv. Stress kan vara ett immunförsvar som ständigt är aktiverat på grund av att vi exempelvis äter sådant som vi inte tål. Stress kan vara både fysiska och psykiska trauman. Stress kan vara att uppleva sig själv som ensam och i avsaknad av socialt stöd. Stress kan även vara att utsättas för allt för mycket information som vi inte har möjlighet att processa.

Vi måste även skilja på stressorer och stressresponser. Om en händelse är en stressor eller inte bestäms av responsen. Vi kan ta exemplet att stå i en kassakö, Denna situation är bara en stressor om det leder till en stressrespons hos personen som står i kö. Det vill säga att stressreaktionen drar igång. Det kan lika gärna vara en neutral situation eller till och med en situation av avslappning då personen kan passa på att vila lite.  Vi måste även förstå att en stressor kan vara något i den yttre miljön såsom höga ljud eller en hög arbetsbelastning likaväl som händelser i den inre miljön såsom exempelvis katastroftankar kring den egna hälsan, tankar på att vi inte kommer att klara av något eller svartsjuka. Så när vi pratar om stress måste vi alltid förstå att det är en individ som möter en miljö.

Vår hjärna kan inte skilja på faktiska och föreställda hot. Så även tankar där vi föreställer oss att något negativt ska inträffa drar igång stressreaktionen. När vårt system uppfattar att vi är utsatta för fara av något slag så slår vårt stresshanteringssystem på. Vi brukar kalla detta för kamp- flyktresponsen. Det har evolutionärt varit viktigt för oss att kunna sätta oss i trygghet när något hotat vår överlevnad. Stressystem ser till att vi mobiliserar resurser som främjar överlevnad och att vi inte slösar resurser där de inte behövs i den akuta faran. Exempelvis så prioriterar stressystem ner matsmältningen då den inte behövs kortsiktigt.  I en stress situation utsöndras signalsubstanser och hormoner som skickar signaler till resten av kroppen att mobilisera exempelvis genom att pumpa ut mer blod och syre till våra muskler vilket hjälper oss att springa snabbare och bli starkare. Vi skärper vår uppmärksamhet så att vi blir mer alerta på vad som händer i vår omgivning. (eller inom oss om vi lider av hälsoångest). Ökad inflammation är också en funktionell anpassning till ett akut hot då det förbereder oss för att hantera en möjlig skada. Beteendet vid denna typ av stress kan vara fokuserad uppmärksamhet, handlingskraft, otålighet och aggressivitet.

Om stressystemet förblir påslaget allt för lång tid eller aktiveras väldigt ofta så riskerar vi att hamna i en mer kronisk stress, denna brukar vi ibland benämna som uppgivenhetsstress. Beteendet vid uppgivenhetsstress är oftast passivt, undvikande, hjälplöst, ängsligt och depressivt. Det kan ibland vara svårt att utifrån förstå att en person som är trött och drar sig undan är drabbad av stress. Om man mäter stresshormonet kortisol hos en sådan person så kan man se att personen är mycket stressad.

Personer som växt upp i en otrygg miljö där de exempelvis utsatts för fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp eller varit utsatta för kränkningar och mobbing utvecklar tidigt ett överaktivt stressystem. En person som växt upp med mycket otrygghet bygger också upp sin förståelse av omvärlden utifrån sina erfarenheter och tänker att världen är farlig, att andra människor inte vill dem väl. Den ökade uppmärksamheten på hot gör också att det är just hot som personen lägger störts uppmärksamhet på att spana efter och att man kan uppfatta hot där det inte finns några. Denna upplevda otrygghet och misstänksamhet fortsätter att skapa stress hos individen. 

Ett exempel kan vara en person som varit utsatt för att upprepade gånger bli lämnad och övergiven när den var liten och kan som vuxen ha svårt att våga inleda relationer. När vi låter en annan person bli viktig för oss så finns ju alltid risken att denna person ska försvinna och att vi ska bli övergivna igen. Så även om denna person längtar efter närhet så kan inledandet av en relation innebära att stressystemet aktiveras.

Konsekvenser av en långvarig stress kan vara allt från utmattning och depression till ett kroniskt högt blodtryck, utvecklandet av diabetes typ 2 eller ökning av den skadliga typen av kolesterol. Kronisk stress kan även leda till att matsmältningssystemet förblir avslaget under långa perioder och det kan leda till att vi får problem med magen. Om vår uppmärksamhet på yttre eller inre hot är förhöjd under lång tid så kan det leda till att vi utvecklar ångest då vi ser faror även när några faror inte finns.

Jag hoppas att du efter att ha läst detta inlägg förstått hur många olika typer av stress som finns och att du även tar med dig hur viktigt det är att göra något åt vår stress som individer och att från samhället stötta sådant som minskar stress. Jag kommer i kommande inlägg att ta upp vad vi som individer kan göra för att minska vår stress och återhämta oss mer effektivt. Jag kommer i ytterligare ett inlägg ta upp vad som är viktigt för att bygga ett hållbart arbetsliv.